Om Västerbrons positiva effekter på humöret

30 januari 2007

Att gå från jobbet fylld av hat redan på tisdagen, så tidigt i veckan. Möte om medinflytande och trivsel gör alltid saken värre. Jag känner att det kommer bli svårt att vistas bland alla människor vid T-centralen, så jag går åt andra hållet över Kungsholmen i hopp om att hitta ett bättre humör. Från Västerbron är Stockholms citykärna något försumbart i periferin, ett perspektiv som jag kan sympatisera med. Nedanför mig är isflaken som molntussar strödda över en klar himmel, illusionen av att titta ut genom ett flygplansfönster. In i mina öron sjunger Petter att han tror att krukväxterna som Helene lämnat kvar skall bevaka honom. Jag tänker att det är konstigt att ingen har gett ut texterna till Den stora saxen i bokform. Högtstående svensk litteratur är det utan tvekan. Sedan finner jag mig själv fundera på varför det heter parklek i Stockholm när det heter lekpark på alla andra ställen i Sverige. På brons södra sida sveper konstruktionen fram bland trädkronorna. Det går att röra vid grenarna över räcket. Det går att träffa människor igen. När jag kliver ned i tunnelbanan vid Hornstull hatar jag inte alls.

12 kommentarer om “Om Västerbrons positiva effekter på humöret”

  1. Gösta skriver:

    är inte parklek något mer än en lekpark. typ ett ställe där man kan låna sparkcyklar och det finns en liten teaterscen eller dansbana. som en mini folkpark för barn, eller i alla fall en lekplats där det jobbar folk som hjälper till (med mer än att städa och reparera)? kanske är detta bara en dröm, men jag tycker mig minnas att folkhemmet innehöll sådana platser. jag ser en solros i metall med smått avflagnad gulfärg på en stolpe framför mig. kanske är det en sol. parklek, ja jag tror att de finns…

  2. Tor Billgren skriver:

    Möte om medinflytande och trivsel… I det läget hade jag inte vågat gå en omväg via en bro.

  3. Mattias Holmberg skriver:

    Gösta>>Jo, visst är parklek något mer än en lekpark - i mina ögon en välorganiserad superlekpark, THE LEKPARK ungefär, vilket gör att jag funderar ännu mer.

  4. Gösta skriver:

    kan det vara så enkelt att man just i stockholm har valt att kalla den kommunala? förvaltning som fixar superlekparkerna för parkleksblabla och att man inte har gjort det på andra ställen. detta skulle kunna ge resultatet att det här finns både parklekar och lekparker, men inte på andra ställen? superlekparker kanske har andra namn på andra ställen?

  5. Gösta skriver:

    nu har jag, driven av en längtan att svara på mina egna frågor gjort en inte allt för omfattande google-research på ämnet lekmiljö och dess nomenklatur. det visade sig till min förvåning att grundantagandena var riktiga i den mån att parklek är mer en öppen förskola med öppettider osv, medans lekplatser är sådana som är lika hela tiden, typ gungorna på gården. gällande olika geografiska områdens benämning verkar det enligt denna http://www.kulturarvvarmland.se/pdf/parklek.pdf skrft utgiven av värmlands museum som att parklekar är ett fenomen som är spritt över flertalet svenska tätorter. något som däremot förbryllar mig är hur detta ordtrix kunde fånga min uppmärksamhet till denna grad. kanske är sådana sysselsättningar min sorts bro..

  6. Mattias Holmberg skriver:

    Gösta>>Härligt med ett utlåtande baserat på grundlig efterforskning! Dock har jag personligen aldrig hört ordet “parklek” användas utanför Stockholm.

  7. Gösta skriver:

    haha. ja, visst är det något visst med att kunna belägga sina uttalanden i sann “vetenskaplig” anda. har själv aldrig hört uttrycket någon annan stans, men djupdykningar i sådana, till synes, trivialiteter kan mynna i att trevligt oväntade hemsidor upptäcks!

  8. Tor Billgren skriver:

    Skulle “parklek” betyda en park där man leker? Vem har kommit på det? Det borde ju enligt alla språkliga normer snarare beteckna själva AKTIVITETEN i parken. Inte PLATSEN för aktiviteten.

  9. fré skriver:

    Teori från Hornstullsbo, jag dvs… Antagligen åsftas Högalidsparkens öppna förskola eller så är det en gammalt term för Lasse i Parkens verksamhet. Vet inte vad det var där innan det blev fik/öl/paj-ställe (inget negativt, det är en oas om sommaren!), men ofta hör man ljuden från utomhusscenen sent på sommarkvällarna då folk klappar händerna sådär hårt.

    Ang Västerbron, det är om morgonen den gör sig bäst som balsam för själen. Vinterns blå gryning eller än hellre, höstmornar då en kall dimma ligger lågt och blott Kungsholmens taknockar skymtas svagt svagt.

    Och off topic till sist, High Llams var på radion och låten var knasigt bra! Men februari är väl en märkligt månad att lyssna på dem i, visst?

  10. Jocke skriver:

    Jag har ju helt glömt:

    På Västerbron i den himmelska ron
    en spårvagn går ensam och tom
    Alla hus målar natten i ljus
    hemligt går träden i blom

    Monica Zetterlund, “Sakta vi gå genom stan”. Svensk text: Beppe Wolgers

    fré: Ja, april-maj är generellt bättre månader, även för High Llamas, men den här februari är så konstig att det förefaller begripligt att det kan fungera.

  11. rev skriver:

    är inte parklek ett ord som känns lite brackig?

    man kallar sin fru älskling och “kilar ner till parkleken och hämtar Moa”

    man äter gärna bagels och handlar på ett avslappnat självklart vis i saluhallar

    och man är ett borgarsvin!!!!!11111111

  12. Mattias Holmberg skriver:

    rev>>Det gömmer sig en speciell typ av västermalmsk högdragenhet bakom parkleken, det håller jag med dig om. Det är nog ungefär samma typ som tror att man, på ett ganska aggressivt vis, måste gilla att mingla.

Svara